Jag vill först bara friskriva mig från allt ansvar för vad som publiceras på denna sajt - det är ett av morfars hemsidesprojekt! Jag har ingen
del i hans uråldriga metoder för att koda HTML. Tycker själv att upplägget påminner om hur det såg ut i början av 1990-talet när man ringde
 upp internet med ett modem och satt ock väntade på att en hemsida skulle läsas in - på tjock-skärmen!
När jag själv tar över projektet kommer jag självklart att anpassa sajten till lite ny, fräsch teknik.

Man vet inte hur länge vi kommer att använda e-post för att kommunicera, men jag har fått löfte om en e-postadress: elsa.aberg@friden.one!
Det har morfar lovat!
Han har också lovat att inte lägga in bilder på Alfred E Neuman och annat från sina gamla serietidningar här. Återstår att se hur länge han håller det löftet...
Han kunde inte låta bli att lägga in en fyr längre ned!


"Det är skönt för skalder att få sova..."



En fantastisk liten film på världens charmigaste lilla tjejbebis. Klicka på Elsa nedan:
 






Denna bild med mitt spjuveraktiga leende togs när jag var på resa i Småland. Men 
morfar gav jag ett leende den 17 juli när jag inte ens fyllt två månader. Mamma, pappa och Gösta har redan fått sina första - och bvc-sköterskan också!




Nu är jag snart 3 månader...




Mitt namnkalas den 28 augusti 2021
Det var stor baluns hemma på Riksdalersgatan och nu heter jag verkligen Elsa Viola!


I Småland
har jag väldigt mycket rötter...
Här är min morfarsfarfar (han som ser ut som Emils i Lönneberga pappa) tillsammans med sina nio syskon i Måletorp, Forserum, Småland:



Som av en slump skrattar jag högt för första gången dagen efter mitt namnkalas...
Klicka på mig!

Det får ni tolka som ni vill - men visst var det kul!


Tiden går, jag utvecklas och växer...



Ja, när man är drygt 5 månader och heter Elsa - då ställer man vissa krav. Äntigen har omgivningen hajat att jag inte vill ligga i en barnvagn och titta i taket på sufletten.
Jag vill se mig omkring!
Kolla in mig här!






Vinter och snö - jag är lika glad för det!








Jag upptäcker nu mycket och "interagerar med omgivningen" på många sätt. Här visar jag t ex hur jag kan ligga på mage, hålla upp armar och ben samtidigt som jag spexar lite med grimascher
Klicka här!








Jo, det finns ett uttryck - "photogénique"! Nu är jag åtta månader och photogénique är en egenskap som jag fick med mina gener! Försök vara sur när du ser dessa bilder! - Carpe Diem på er, slashasar!




Det finns tvivelaktiga existenser som försöker indoktrinera mig med sagor om märkliga saker som t ex Osynliga Klubben och Alfred E Neuman... Låt mig få
delge vilka MINA favoriter just nu är:

ja, och så mamma och pappa förstås!






Att få sitta på tronen och öva på att säga "Mamma", endast iklädd Chanel No 5, är ett privilegium för oss tjejer under ett år.
Notera på filmen hur glad mamma blir - men när Elsa säger "Bapapapa..." hörs ett desperat neeeeej!
Klick!




Jag gillar verkligen

Klicka ovan, så får du se hur jag oskadliggör en röd, aggressiv tomat, och notera hur jag behandlar personer som försöker norpa mitt byte.
Jag har en vilja av stål!



Nu är jag 9 månader



Krypa? Det var länge sedan jag lärde mig! Idag, den 10 mars ställde jag mig upp, typ...
Kolla här!





Jag ställer mig upp själv nu - hela tiden! Nu vet mamma och pappa inte riktigt var jag är och vad jag hittar på!


Plötsligt blir det påsk 2022, och jag blir "kärring" för första gången... Vem kan motstå den blicken?




Jag fyllde ju 1 "bast" den 19 maj 2022! Jag firade med er som känner mig den 21 maj.
Här var vi








Här är det på sin plats att nämna att webbmästaren (morfar) använder ett uråldrigt verktyg för att redigera bilder - Paint Shop Pro från ca 1995. Det gör att s k gif-bilder inte riktigt visar
färg på hud speciellt bra... Han får passa sig, för när jag skall göra hemsidor kommer jag göra väldigt speciella bilder med honom på!




Nu har jag "rivit av" min första studentexamen - kusin Ebbas - den 2 juni 2022!


Det var trevligt, men förskräckligt många gamlingar som betedde sig underligt med ballonger, flaggor, skyltar och det skreks, visslades och skränades.
Jag tyckte däremot det blev mysigt på festen ute på Brännö. Där var var några ungdomar som jag kunde umgås lite mer kultiverat med - KUL!





Jo, om en skicklig målare skulle försöka göra en bra bild av mig - då skulle den bli så här! Mina ögon är ju medelhavsblå och här tycker jag
de blivit så naturliga man kan önska


Jag har ägnat mig en del åt resor och semesteraktiviteter nu under sommaren 2022

Först var vi i Småland och på Öland och där badade jag. Sen stack vi iväg till Brännö, prickade in några otroligt varma och soliga dagar.
Självklart badade jag mycket där också, kollade på krabbor och bjöd på soliga leenden. Man kan väl säga att jag sällan sitter stilla numera.
Hittar alltid något att plocka med och att fixa med. Att klättra i trappor är en träning jag är rktigt bra på nu.



Ja, under min andra sommar har jag verkligen avverkat stora delar av nedre halvan av Sverige. Tycker nog att Stockholm står sig ganska bra som huvudstad!
De hade bra gungor där! Det gillar jag!


Lördag den 13 augusti 2022



gick ”mina päron” på fest och därför fick morfar komma till mig. Det känns bra att få ta hand om gamlingarna ibland. Morfar var lite pirrig inför sin debut att vara själv med mig. Jag försäkrade honom direkt att det här skall vi fixa.

Sagt och gjort – i ganska lugnt tempo tog jag med honom i lägenheten och visade upp några av mina leksaker. Det var en varm dag och vi beslutade att gå ut en stund. Skönt att kunna gå ut i bara t-shirt och shorts samt solhatt.
Vi gick till min lekplats och jag vet ju vad som finns där, så morfar hängde liksom bara på. Så såg jag trappan upp till rutschkanan och jag klättrade upp och gick fram till kanan. Då märkte jag lite nervositet hos
gamlingen som tog tag i mig och försökte distrahera med något annat. Men jag VILLE åka ner!

Till slut lyckades morfar sätta sig ned, tog mig i famnen och vi susade ner. Jag skrattade, reste mig snabbt och skulle iväg till lådan med leksaker. Men morfar satt kvar, precis som han fastnat, eller var han bara chockad. Jag är lite
orolig att någon granne såg när han försökte komma upp. Vig som en elefant, typ! Det var ju lite ”skämmigt”…

Sedan knatade vi till våra trädgårdsodlingar där jag visade runt i rabatterna. Vi pallade några jordgubbar och smultron. Jag skrämde morfar genom att också ta en nypa jord och stoppa i munnen.
Visade att man kan spotta ut det, men morfar var lite orolig över min svarta mun.

Sedan åt vi min favoriträtt – makaroner och falukorv. Oj, det är gott! Morfar har handlag med maten, han kunde värma i micron!

Klicka här!

Han hade med sig hallon till mig, men jag gillar inte hallon så jag fick mata honom! Men vattenmelon och persika gillade jag. Fick lite fart på gubben när jag tuggade på melonskalet – det brukar
 funka när jag skrämmer de vuxna med det tricket!

Eftersom det var så varmt tog vi en ny tur ute i friska luften och pallade några smultron och tittade på hundar. Det visade sig att en tant kände igen mig och undrade
om jag passade morfar. - Det stämmer, sa jag.

När klockan var ca 18 gick vi in och jag badade i min balja. Sedan åt jag gröt, vi snackade lite och borstade tänderna.
Jag gäspade lite för jag håller ju ett hårt tempo även när det är nästan 30 grader varmt. När vi skulle läsa sagan om bondgården ville jag sitta i morfars knä vid sängen.

Jag kommer inte riktigt ihåg om morfar läste hela sagan. Han har ju lite entonig röst så jag knoppade nog in redan innan han kommit slutet.
På det hela taget klarade morfar kvällen bra, och när jag vaknade låg mamma och pappa i sina sängar! Allt var som vanligt igen!



Ja, delar av sommaren 2022 var varm och skön





Va, redan höst?

Nej, vädret är fint och det är en ljummen kväll den 3:e.
- Vem dyker upp då? Jo, morfar kommer på middag! Jag låter honom få läsa godnattsagan om bondgården - igen!
Men jag har fått ett par fina, nya stövlar som jag tycker om att titta på och plocka med. Undrar om han märkte att jag inte
lyssnade så mycket på morfar?




Så fortsatte september 2022, och då bestämde jag mig plötsligt...
... för att - GÅ! Jo, jag har allt knatat runt länge, men plötsligt kände jag att det gick att släppa allt stöd.
Så nu kan mina föräldrar bara tänka tillbaka på hur lugnt det var när jag satt och byggde med klossar och bläddrarde i böcker. Nu finns det smartklockor som mäter
hur många steg man går. Jag funderar själv på om det finns klockor som kan mäta hur länge jag INTE går, rullar kottar, klättrar i trappor, åker rutschkana?
För nu är det full rulle - hela tiden!


Notera att jag pratar och sjunger hela tiden när jag far runt...






En liten plaskig film kanske?
Tryck på knappen:







- Det gäller att hålla tungan i rätt mun när man pusslar, brukar jag säga...



Jag är ju lite av globetrotter när jag åker mellan olika metropoler i Sverige - Småland, Halland, Stockholm... Här testar jag ett tåg som står alldeles stilla
på en lekplats i Haga. Men jag laddar upp för min första utlandsresa i november 2022. Den går till Danmark, Köpenhamn!



Jag fyller 1 1/2 år den 19 november...

och det firar pappa, mamma och jag på Världskulturmuseet. Samma dag fyller moster Jessica 45 bast!
Vi äter i restaurangen, firar både mig och moster och jag har en fräck klänning med hjärtan på mig!




Tja, det är ju morfar som skapat min hemsida (med gammal teknik från 1990-talets Hedenhöstid). Skulle du vilja kolla upp några av hans andra IT-projekt kan
du knäppa honom på näsan med musen


när han surrar runt som en irriterande sommarfluga...
Morfar fastnade ju i utvecklingen under tidigt 60-tal. Vad gäller litteratur var han jätteglad när han lyckades gå vidare från Kalle Anka & Co till Osynliga Klubben 1959. Därefter lyfte
han stort (enligt egen utsago) och började läsa MAD, men sen tog det - TVÄRSTOPP!!! Så där blev han kvar och nu får man ideligen höra om hans funderingar vem som skall få ärva hans
 gamla, gulnade tidningar... Morfar har ju lämnat in ett gentest som han ibland babblar om. Man kan ju bara hoppas att Osynliga Klubben -och MAD-genen skrumpnade ihop någon gång på 1900-talet
så att man själv kan vidga vyerna och komma vidare i utvecklingen! Såväl när det gäller litteratur som i forskning och utveckling!

Själv har jag redan - på 10 månader - kommit väsentligt längre i min utvevckling än vad morfar lyckats med på mer än 70 bast! Mitt bibliotek består av många böcker och jag avnjuter varje dag uppmärksamt en härlig godnattsaga!


När jag lyckades få med en bild på Bamse och hans honungsburk, ja, då tyckte morfar att han måste få ha med Alfred med sin burk med fjärilar. Så länge det är han som
knåpar med hemsidan får det väl bli så... Men vänta bara - när jag fått min dator och en snabb uppkoppling, då lovar jag bot och bättring!